En helg helt utan Premier League-fotboll, mitt i smällkalla vintern? Hur är det möjligt? Hur har de tänkt egentligen? Även om jag stämplade mitt 16-raders redan i onsdags så föll helgen i glömska. Det är bara FA-cup och division I- och II-matcher på kupongen. Ändå känner jag mig mer säker än på länge, det kan bli mer än nio rätt idag.

För den som har koll på OS (jag räknas dit) så börjar spelen på riktigt idag. Nu är jag inte så intresserad av nattens shorttrack-program eller halfpipe. Snarare är det backhoppandet som blir intressant. Janne Ahonens näst sista chans till en individuell OS-medalj. Sedan avgörs damernas skidskytte över 7,5 kilometer senare, efter den beryktade schlagern. Sverige kan få en ruskigt bra start på detta vinter-OS.

Egentligen är det väl ”bara” två saker som retar upp mig just nu, om man bortser från den uteblivna självdisciplinen. Någon sådan har jag ju egentligen aldrig haft, men ändå. Två incidenter inom loppet av några minuter idag på eftermiddagen fick mig att se rött.

Först, en mamma som står och pratar världens mest klockrena svenska med sina barn i en kassakö. Hon pratar, pratar och pratar. Barnen svarar på lika bra svenska. Sedan, när det så är hennes tur, vad gör hon då? Jo, hon talar finska. Varför detta? Precis som vår före detta president sa i onsdags, så gör finlandssvenskarna fel när de inte ens pratar svenska när de borde. Varför gnälla över ett språk man inte talar fullt ut?

Sedan, en buss som absolut skulle tränga sig ut mellan mig och framförvarande bil. På 60-väg får de väl göra det, det är väl bilisterna som i första hand ska hålla sig undan. Dock ska bussarna svänga ut från hållplatserna på ett för trafiken säkert sätt. Bussen jag råkade ut för gjorde inte det. Jag fick stå på bromsen i halkan, medan bilen bakom fick göra det samma. Man äger väl inte hela vägen när man kör buss?

Märkligt vad alla miljöentusiaster blev tysta när snön väl kom. Nu, efter ett antal meter i drivorna och under 20 minusgrader på termometern är de ännu tystare. Klimatförändringarna har visst tagit ledigt.

Varför kommer det så enorma klagomål på Googles Street View egentligen? Vad har folk att dölja? Ansikten och registerplåtar är censurerade, dessutom så får man väl stå sitt kast ifall man gör något mindre lämpligt på bilderna, eller?

Ibland är det bara lite för mycket emot. Min kandidatplan var kanske inte riktigt det som föreläsarna hade tänkt sig. Innehållet i sig var det kanske inget fel på, men det var kanske lite tunt. Nu vet jag ju i och för sig vad jag ska lägga till och hur jag ska bygga, men det är nog en hel del jobb som väntar innan den 23 april, då deadlinen ligger.

Hur som haver, det är väl bara att spotta sig i nävarna och ta tag i det hela. Inget annat hjälper ju. Imorgon ska jag fixa lite litteratur och språka med en forskare som funderar kring samma ämne som jag. Förhoppningsvis lossnar det lite då.

Betalar vi annars priset för en varm sommar just nu? Det verkar ju inte vara nån hejd alls på snöfallet.

Här några konstateranden, i brist på annat denna tämligen gråa onsdag:

• Piffi i Smedsby kan inte göra reklamblad. Okej, de görs inte av köpmannen där, men det skulle verkligen inte skada med lite korrekturläsning. ”Färks lax”, ”erbjunde” och ”sjöljningsmedel” är bara några hårresande exempel som mötte en idag. Undrar förresten om koncentrerat tvättmedel är något att ha? Det borde ju ha fokus på att tvätta rent, i alla fall.
• Jag är glömsk. Jag har domarblocket kvar i Vasa, men befinner mig fysiskt i Karperö. Jag ska döma en träningsmatch ikväll.
• Sju av tio bilar på topplistan över minst underkända bilar är japanska. En är koreansk, en är fransk (jo, det är faktiskt sant) och en är svensk.
• Mercedes, BMW och Volvo har representanter på listan över mest underkända. Renault Laguna är också med, så ordningen är nästa återställd. 
• Jag skrev ihop en insändare idag, flera månaders tankar fick plats på en A4. Ibland lyckas det.
• Nya Facebook är inte alls så dåligt som många påstår.

Nu hägrar maten, ingen färks lax, men ändå.

Noterade en hel individ i Akademisalen ikväll som inte tog av mössan inomhus. Han studerar juridik kan tilläggas. Karln i fråga satte sig först längst fram, mitt i presidentens blickfång. Som tur var hittade Justus-förmågan en annan plats, längre bak i salen.

Är det bara jag som tycker att mössan ska av inomhus? Oavsett om det står Svea eller Bad Hair Day på den?

Ahtisaari, vilken man. Förväntningarna på kvällens seminarium överträffade alla, och då menar jag alla, förväntningar. Klokare, förnuftigare och mer världsvan människa får man leta efter. Många av oss satt dels mållösa, dels med tanken ”ja, givetvis är det ju så, varför har man inte tänkt så förr?”.

Ahtisaaris svar på knarret mellan svenskan och finskan i Finland var kort och gott att svenskarna måste våga tala svenska med de finskspråkiga. Man måste våga tala sitt modersmål. Svaret på hur man ska integrera invandrare och komma över stora klyftor i samhället var att de kloka inte får vara tysta. Tvärtom måste de kloka yttra sig och våga tala och diskutera.

Föreläsningen var sannerligen ett minne för livet. Den gav inspiration och många skratt. Ahtisaaris gärningar är förhoppningsvis inte till ända än. Så kloka människor som han borde få vara odödliga.

Ikväll kommer han så till Vasa, Finlands före detta president, nobelpristagaren Martti Ahtisaari. Viborgs store son håller en föreläsning på cirka två timmar i Akademisalen ikväll, och jag är givetvis på plats.

Ahtisaari är en av vår tids största finländare, även om han inte är känd som någon stor president. Ahtisaari kom på ett vis i kläm som president, då han var den förste att bli helt folkvald. Koivisto omvaldes 1988, som den siste med elektorer i ryggen. Ahtisaari var den förste att väljas direkt av folket, samtidigt som han blev den siste under den gamla regeringsformen från 1919.

Att han kom i kläm kan man säga då han tillträdde under en period som skulle bli kantad av inskränkningar i presidentmakten. Koivisto hade börjat släppa ifrån sig makt, efter Kekkonens dominans, och detta följdes upp under Ahtisaaris tid. Sedan han meddelat att han inte ställde upp för omval år 2000 har han ägnat sig åt konfliktmedling runt om i världen. Det var det som i slutändan gav honom fredspriset 2008.

Föreläsningen har av naturliga skäl ett begränsat antal platser. Dock så tycker jag att det borde ligga i mångas intresse, framför allt bland studerande, att ta del av Ahtisaaris ord. Det finns ingen motsvarighet i Finland, och det kommer knappast heller att finnas det på ett bra tag.

Dagens historia: 41 år har gått sedan Boening 747, den så kallade jumbojetten, flög för första gången.

Man får lov att gratulera metropolen Vasa till ännu ett förhastat beslut. Vasa stad sponsrar Sport, ni vet, hockeylaget som ska till ligan i år igen, med 60000 euro. 60000 pickadorer, under ett år då man drar in på skolor och omsorg, som en följd av den så kallade laman. Snyggt? Nej. Prejudikatsvarning? Ja.

Tydligen ser Vasa stad det som nödvändigt att aktiebolaget Vaasan Sport överlever. Man ser det kanske som en reklampelare för staden, som ett bra varumärke utåt. Men, vad gör man om hela bolaget rasar samman, går i konkurs och hela den biten? Vad har Vasa stads 60000 euro då haft för verkan?

Det finns långtifrån bara ett bolag i Vasa som lider av den ekonomiska nedgången, bolag som bidrar med mer statsandelar och skattepengar till staden än Sport någonsin kommer att göra. Ska dessa också få loss pengar ifall verksamheten börjar gå knackigt?

Kommentarerna på Vasabladet går i båda riktningarna, men det dummaste var ändå frågan om vad Korsholm sponsrar Sport med. Ingenting är svaret, och det borde väl gemene man förstå. Vi har våra egna föreningar att understöda.