På måndagskvällen tog kommunfullmäktige i Korsholm det jag och många andra med mig upplever som ett positivt och korrekt beslut. Korsholm beslöt att ”köpa ut” Vasa ur det område där hästsportcentret från början var planerat. Jag ska här försöka reda ut varför jag tycker som jag tycker och samtidigt försöka blicka lite framåt. 

För det första löser vi, genom samstämmiga beslut i ägarkommunerna, en hel del knutar och lösa problem. Det första och egentligen största problemet är den så kallade träningshallen som just nu byggs på Kopparön. Denna har hittills varit ”ofinansierad” och bekostats genom ett räntefritt kassalån från Vasa stad. Nu tar bägge kommunerna sitt ansvar som ägare och betalar den träningsisen. För det andra löser vi den så kallade ligakonverteringen av tävlingshallen. För att Sport alls ska få spela ligahockey på Kopparön krävs det fler publikplatser. Nu är bägge kommunerna med om att finansiera den utbyggnaden.

För det tredje löser vi i Korsholm problemet med ett för stort ägande i ishallen. Vi har fram tills nu ägt över 21 procent, vilket sett till hur mycket vi använder av hallarna är på tok för mycket. Trots att vi nu går ner till 16 procent lär kommunen få sälja träningsturer vidare, men antalet turer vi säljer blir avsevärt mycket färre. Att vi dessutom drar ner på driften av hallen i och med den minskade andelen i hallen är förstås också ett plus. Korsholm har ett fullmäktigebeslut på att minska ägarandelen i ishallen under 2014, och detta löser vi nu.

För det fjärde tror jag i ärlighetens namn att räddningen för hästsporten i regionen är att, återigen, börja på ny kula. Hästsportcentret har, allt sedan man konstaterade att det ter sig på tok för dyrt att förverkliga det som man hade tänkt sig från början i Tölby, stampat på stället och tagit stor energi av samkommunen Vasaregionens Arenor. Genom driftiga personer som Monica Sirén-Aura och ett enträget arbete i samråd med aktörerna så tror åtminstone jag att vi får till en vettig lösning, i Tölby eller någon annanstans. Det talades på dagens möte om att svika löften genom att inte bygga något på området som köpts in. Jag anser inte att några löften är svikna så länge det finns beslut om att driva frågan om ett ridsportcenter.

Baksidan av myntet? Att vi i kommunen får slanta upp med de slantar vi nu får slanta upp. I mina ögon väger dock den goda affär vi gör över så pass mycket att vi kan ta beslutet och se det som acceptabelt. Sett till vad vi får ut, och till vad vi sparar i drift de kommande åren måste man kunna anse affären som god.

I övrigt då?
Tja, pratar man idrottsanläggningar så kan man konstatera att VPS nu fattat beslut om att spela sina hemmamatcher i Europa League-kvalet på Tehtaan Kenttä (tror inte den har något officiellt svenskt namn) i Valkeakoski (har definitivt inget svenskt namn). Kommunen är, sett till befolkningsmängd, inte mycket större än Korsholm men har en plan och en arena som är fullt spelbar vad gäller EL-matcher efter Hakas storhetsdagar. Det att VPS får inleda den krokiga vägen mot Stadion Narodowy i Warszawa 280 kilometer hemifrån är inget annat än ett kvitto på att man halkat efter vad gäller satsningar på Sandviken. Nu när vi bevisligen får en ligaduglig ishall på Kopparön (åtminstone en tid framåt) borde nog en arena från 1930-talet stå på tur. Kan man tycka.