Puh.

Skakade loss axlarna och kroppen på en 4,5 kilometer lång länk. Det kändes helt okej, även om det förstås kunde kännas bättre. Antar att fotbollsvisslandet och joggandet är två bra komplement till bankjobbet, där man mest sitter stilla.
Nu ska jag färdigställa ett bokslut och börja fila på en insändare. Sommarlov is the shit 😉

Problemen i paradiset.

Det blev en lite rörig start på banksejouren. Datorn tiltade och helpdesken var inte så hjälpande som den kanske borde ha varit. Efter lösenord hit och lösenord dit, puckkoder som inte passade och många gråa hår kom jag igång. Allt annat var som förr. Rutinerna satt kvar, kontonumren var de samma och arbetskamraterna lika trevliga som förr. Det blir en bra sommar detta.

Bankelibanken.

Imorgon, när maj säger tack och hej för i år börjar jag sommarjobba så där på riktigt. På banken i Kvevlax. Ska bli riktigt intressant och roligt att återse banken och personalen där. Det ska också bli oerhört trevligt med normala arbetstider. Lediga kvällar är rätt bra att ha.

Hoppsan.

Vi fortsätter på den inslagna schlagervägen, vi som inte alls är intresserade av spektaklet. Finland var närmare lördagens final än Sverige var. Okej, nu hade Finland en klart svagare semifinal att ta sig igenom, men de finska barfotadamerna var tre poäng från att slå ut Moldavien, Sverige var fem poäng efter Cypern.
Vad drar vi då för slutsatser av detta? Jo, dessa:
  • Man ska, precis som i många andra sammanhang, ha tur med lottningen.
  • Man ska inte, som svenskarna gör, kräva uttåg ur schlagern. Har man gett sig i leken får man leken tåla. Inte drar sig Sverige ur kvalet till fotbolls-VM bara för att man har ett sämre lag än kvalmotståndarna.
  • Man ska inte stirra sig blind på vad som passar i Europa. Startfältet är sig aldrig likt två år i rad, och svenskarna röstar med hjärta trots starkt ”europabaserat” startfält.
  • Man ska sparka Christer Björkman. Påståendet om att han inte påverkar uttagningen är en ren bluff. Förbundskaptener i fotboll ryker om man spelar dåligt, inte hela laget.
  • Man ska, precis som Norge, inte sikta på att vinna två år i rad. Den irländska tv-budgeten måste ha mått mycket dåligt i början av 90-talet efter tre raka vinster. Ryssland visade också ovilja att vinna i år.
  • Tyskland kan gått ordna spektaklet i Gelsenkirchen nästa år. I den här arenan. Det skulle bli ett ganska svårslaget publikrekord.

Stalltipset som höll.

Tyskland vann Eurovisionen, Norge föll platt. Didriks annars skapliga ballad kom bort sig totalt i startfältet, medan Tysklands höll för trycket. Bäst igår var nästan Jimmy Jump, den ökände ”partycraschern” från Barcelona, som tog sig upp på scenen i samband med Spaniens framträdande. En liten arrangörsmiss, om vi säger som så.

Ŗverraskningen.

KoMu slog Kraft med 2-0, närpesbornas första förlust för året. Chockerande så där vid första anblicken, men inte om man såg matchen. KoMu tog vara på de chanser man hade, Kraft skapade få och tog inte vara på dessa. Att KoMu sedan var bland det mer osportsliga man sett på länge är en annan sak.
Schlagerfinal ikväll, är det någon som har en bra gissning på slutsegrare? Känns smått konstigt att inte läsa hur favorittippade Sverige är. Vi slipper det i år.

Den längsta dagen i mannaminne.

Utan att veta hur långt det här inlägget blir så konstaterar jag att dagen har varit lång och innehållsrik. Samtidigt är huvudet tomt och tröttkört, så därför blir kvaliteten på denna skrivelse säkerligen därefter.
En tidig väckning följdes av en arbetsintervju som gick helt okej. Det kunde ha gått bättre och det kunde ha gått sämre. Jag vet redan nu, känns det som, vad det stupar på ifall det stupar. Väljs någon annan framom mig så tror jag mig kunna peka på vad denna person är bättre på än jag. Så känns det. Samtidigt ska det bli spännande att invänta svar i nästa vecka.
Intervjun följdes av de sista ordinarie timmarna på Prisma på väldigt länge. Det kan ha varit de allra sista ordinarie timmarna för min del, de facto. Regnet vräkte ner och jag sålde regnmätare. Ungefär så kan man summera de timmarna.
Knappt han man vrida ur arbetskläderna innan domarmunderingen åkte på. Kaskö var destinationen, KaIK/TePa – KoFF/PeIK var matchen. 4-1 till hemmalaget stod det på icke befintliga tavlan när jag blåste av. En jämn match, där Kaskö orkade bäst och avgjorde i slutet. Match- och domarstandarden gick hand i hand. Den var sådär.
Efter en bilresa hem, en varm dusch och ett par smörgåsar tar jag helg. Jobbfria dagar väntar, i väntan på jobb på världens bästa Kvevlax Sparbank.