Säsongspremiär

Ikväll, 21.00, dömer jag säsongens första match, En träningsmatch, i Botniahallen. FC Kuffen möter FC KoMu i vad som lär bli en ganska marig och trög historia. Båda lagen har tränat en knapp månad, det är januari och många spelare är borta.

Nå, övning ger träning, som det sades i Dragsvik. Min säsongspremiär är senarelagd med nästan en månad jämfört med ifjol, men man får ta vad som ges.

Österbottens tänkbara kandidater

För att spinna vidare på temat som VBL drog igång idag så kommer här lite teorier kring riksdagsvalet 2011. Vasabladet, tidningen som numera trycks i Björneborg och viks tvärtemot rådande normer, har frågat ut de sittande ledamöterna i första hand.

Håkan Nordman är den som tvekar mest enligt tidningen. I det fallet så har vi kanske det mest tveksamma invalet också. SFP i Österbotten har fyra mandat och siktar på ett femte. Nordman hade tredje mest röster av SFP:arna senast och kan tänkas satsa vidare på enbart lokalpolitiken. Har mycket att ge för Vasaregionen.

Ulla-Maj Wideroos var partiets röstmagnet 2007 och blev nyligen omvald som ordförande för svenska riksdagsgruppen. Är i mitt tycke given inom rikspolitiken även efter 2011. Breda kunskaper och många erfarenheter, före detta minister som hon är.

Mats Nylund var tvåa efter Wideroos senast med 7084 röster. Är den som får böndernas förtroende efter att Nils-Anders Granvik stigit åt sidan. Kommer med all sannolikhet att plocka tillräckligt med röster för ett återval.

Sist ut av de sittande är Anna-Maja Henriksson, som var sist in av SFP:s nuvarande ledamöter. Har mycket att vinna på sin kamp för Karleby-orienteringen och har med all säkerhet ett tillräckligt starkt stöd norröver för att behålla riksdagsplatsen.

Vem som ska ta det femte mandatet är förstås det svåraste att sia om. Först krävs det ju att de sittande ställer upp. Förutsätter vi att alla fyra ställer upp kommer det sista mandatet att knipas av någon ny, förutsatt att SFP alls får något sådant. Ingen ”ny” har chansen att manövrera ut någon av de fyra ovanstående, gissar jag.

Lars Gästgivars och Wivan Nygård-Fagerudd är bägge tänkbara kandidater. Båda var med förra gången, och den sistnämnda var 117 personröster från ett inval. Av det lite yngre gardet finns det namn som Mikko Ollikainen och Anna Bertills att spekulera bland. Klart är att kampen kommer att bli mycket hård i Österbotten. Ställer Steven Frostdahl upp för SDP så blir det än hårdare.

Vi går en spännande vår  till mötes, många namn ska vaskas fram än. Man vet aldrig vem eller vilka som kan dyka upp.

Arbetsplan, check!

Nu, efter ett par timmar i datasalen på Academill, är min arbetsplan för kandidatavhandlingen klar. Den är sådär, en märklig röra av lösa trådar, som nu hamnat på två och en halv a4-sidor. Det kallas arbetsplan, men det är något helt annat. Det är med andra ord likt mycket annat jag skrivit under de senaste åren.

Istället för att gräma mig mer över planen i fråga så ska kvällen avrundas likt gårdagen. Med en Bond-film. Med Roger Moore i rollen som 007. Jag är kanske en större vän av filmerna med allas vår Sean i huvudrollen, men 70-80-tal med Moore är ganska njutbart det också. Man var inne i brytningsskedet, mellan dåtid och nutid, på något sätt. Att Q uppfinner helt sinnessjuka prylar åt Bond gör ju inte saken sämre.

Desmond Llewelyn är dessutom en fantastisk skådespelare. Likt många andra britter i biroller.

Dagens historia: 41 år har gått sedan Boris Karloff tog ner skylten. Karloff blev mest känd som den som gestaltade Frankensteins monster på film. 23 år har gått sedan Karin Söder avgick som svenska Centerns ordförande. Många dryckesvänner minns henne för det lördagsstängda Systembolaget.

We’re the boys in red

Jag tänker inte skriva något matchreferat, det blir inget lovsjungande av de röda från Trafford heller. Det blir istället en kärleksförklaring till fotbollen, till laget som får utstå spott och spä, men som ändå reser sig när man som mest behöver det. Manchester United har spelare som Wayne Rooney, som är i sitt livs form. Man har spelare som Nani, som varit under all kritik i flera år, men som gör det som minst förväntas, ett mål av yppersta världsklass.

Olyckskorparna dömde ut oss i förväg. Nu visade vi vilka som på allvar ska utmana Chelsea. We‘ll keep the Red flag flying high, ‘Cos Man United will never die.

Det var en gång..

Det var en gång en period, en period som är några år bort i tiden. Perioden varade i ett knappt år. Perioden inkluderade två finska schlagerbidrag som fick Europa att ens lyssna lite. Ingen kan påstå att särskilt många lyssnade på Lordi 2006. Scenshowen gav monstren segern i Aten.

När Europa väl borde ha lyssnat så lyssnade man för lite. Hanna Pakarinens låt 2007 var värd ett bättre öde än den slutliga sjuttondeplatsen. Därefter, när Finlands fana halats ordentligt, skickade man ut Teräsbetoni och ett avdankat Waldo’s People i Europa. Summan av den kardemumman känner alla till.

Nu, år 2010, skickar man inte iväg Eläkeläiset, som tur är. Man skickar Kuunkuiskaajat med Työlki Elää. Man får bara be till högre makter att låten åtminstone framförs på engelska. Inte för att man brukar lyckas särdeles bra när man översätter finska texter, men rent musikaliskt eller textmässigt är det ingen hit över huvud taget.

Risken, eller chansen, att Finland når en final i Oslo är minimal, utan att alls veta vilka motståndarna blir så kan jag, en tondöv dansbandsfantast säga det. Nu återstår det bara att vänta på det svenska spektaklet. Det blir sex veckor långt.

Idrottsgalan

Ikväll går så Korsholms årliga idrottsgala av stapeln. På Bernys. Fyra kategorier. Fyra vinnare. En förvirrad nämndordförande. Den sistnämnda är alltså jag. Jag ska vara där, skaka hand (nu när H1N1 lagt sig för stunden) och dela ut pris. Det är sådant man får göra som förtroendevald. Eller, får och får. Det är ett måste, stundtals.

Ikväll lottas också den största lottopotten i finsk historia ut. Sju miljoner euro. På ett bräde. Puhtaana käteen, eller vad dom nu säger. Jag har, tack vare min gigantiska vidskeplighet, lämnat in tio lottorader. Något säger mig alltid att jag skulle ha vunnit OM jag lottat, men den bistra verkligheten är ändå att man inte gör det, fast hur många rader man än lämnar in.

Nåväl, det är väl värt ett försök antar jag. Jag får leka miljonär tills jag kommer hem ikväll, slår på text-tv och konstaterar att jag har tre rätt. Som mest.

Imorgon ska Manchester United vinna på Emirates. Arsenal jagar i tabelltoppen. Rio Ferdinand är avstängd efter armbågen på Fagan i lördags. Wayne Rooney är i sitt livs form. Något säger mig att vi får se en väldigt bra fotbollsmatch imorgon.

Dagens historia: 77 år har gått sedan Adolf Hitler svor eden som tysk rikskansler. 41 år har gått sedan Beatles gjorde sitt sista offentliga framträdande. På taket på the Apple Corps kontor.

Folks sunda förnuft

Jag hade nästan, med betoning på nästan, tänkt strunta i att läsa kommentarerna till artikeln om gårdagens fullmäktigemöte på VBL, men kunde helt enkelt inte låta bli. Synd var väl det. Man möttes, som väntat, av en hel drös med kommentarer om vilka idioter vi är i Korsholm, vilka misstag vi begår och vilka följder detta kommer att få.

Vasa ska annektera södra delarna av Korsholm för att få ihop det med Lillkyro. Vasa ska sparka ut Korsholm från Gamla Vasa, där Korsholms kyrka som bekant ligger. Korsholmarna ska inte heller få använda begravningsplatsen i Gamla Vasa. Hur absurt är inte sådant? Hur i hela fridens namn kan man, år 2010, komma med något sådant?

Svaret på detta står att finna i att gemene man får vara anonym på Vasabladet, man får kommentera vad man vill (nästan) under vilken pseudonym man vill. Nio av tio, eller kanske till och med tio av tio av dessa kommentarer skulle aldrig blir verklighet öga mot öga med oss beslutsfattare, eller med någon annan heller för den delen.

Precis som i Pohjalainens sms-spalt, som också den spårat ur helt och hållet, gömmer man sig bakom en kommentar man absolut inte skulle stå för i levande livet. Pohjalainen försvarar sig med att den sanna opinionen kommer fram och att folk måste få yttra sina innersta tankar. Fel säger jag.

En kommentar och en åsikt är inget värd som anonym. Ingen replik är värd något utan ett riktigt namn eller sagd öga mot öga. Folks sunda förnuft måste får råda, trots att man har olika åsikter och uppfattningar.

Korsholm säger nej

Korsholms kommunfullmäktige gick på styrelsens förslag ikväll, vi sade ja till förslaget om fortsatt utvidgat samarbete. Fullmäktigeordförande Gästgivars förslag föll i den sista omröstningen, mot styrelsens förslag. Förslaget hade dessförinnan vunnit mot MSK:s förslag om samgång med Vasa och Lillkyro,

Gästgivars ville föra in ett stycke om konsekvensutredningar av sammanslagningsmodellerna i utredningen som lagts fram. Så blev alltså inte fallet.

Nu går Korsholm vidare, mot utvidgat samarbete med grannkommunerna. Precis vad jag ville. Nu kan vi beslutsfattare koncentrera sig på annat också, sådant som inte inkluderar KSSR.