Det var en gång en period, en period som är några år bort i tiden. Perioden varade i ett knappt år. Perioden inkluderade två finska schlagerbidrag som fick Europa att ens lyssna lite. Ingen kan påstå att särskilt många lyssnade på Lordi 2006. Scenshowen gav monstren segern i Aten.

När Europa väl borde ha lyssnat så lyssnade man för lite. Hanna Pakarinens låt 2007 var värd ett bättre öde än den slutliga sjuttondeplatsen. Därefter, när Finlands fana halats ordentligt, skickade man ut Teräsbetoni och ett avdankat Waldo’s People i Europa. Summan av den kardemumman känner alla till.

Nu, år 2010, skickar man inte iväg Eläkeläiset, som tur är. Man skickar Kuunkuiskaajat med Työlki Elää. Man får bara be till högre makter att låten åtminstone framförs på engelska. Inte för att man brukar lyckas särdeles bra när man översätter finska texter, men rent musikaliskt eller textmässigt är det ingen hit över huvud taget.

Risken, eller chansen, att Finland når en final i Oslo är minimal, utan att alls veta vilka motståndarna blir så kan jag, en tondöv dansbandsfantast säga det. Nu återstår det bara att vänta på det svenska spektaklet. Det blir sex veckor långt.