Kalla fakta med vädret i vårt fantastiska land är att det har en tendens att ställa till det när det som minst behövs och när man som minst vill. Noteras bör att:

• Det börjar regna timmarna efter att man tvättat bilen. I mitt fall höll det i 48 timmar, vilket får ses som överraskande länge.
• Det börjar regna när man tvättat fönster, eller hängt ut kläder på tork.
• Solen gassar på vardagarna och gömmer sig till helgerna.

Nu verkar det som om det första slår in, till helgen väntas det finare väder, konstigt nog. Primeran kanske får sig en uppfräschning då också, ihopp om att regnet håller sig borta längre än 48 timmar.

De som känner mig vet att jag är en person som tycker om när det händer saker, som har en ganska så fullbokad kalender och som har många järn i elden. Här kommer ett smakprov på hur min sista fullsprängda vecka för våren ser ut:

Måndag: Jobb på banken, FC KoMu – Virkiä, P15 på Centralplan i Smedsby.

Tisdag: Jobb på banken, gruppmöte med fullmäktigegruppen på kvällen.

Onsdag: Jobb på banken, möte med Fritidsnämnden klockan 17.00.

Torsdag: Jobb på banken, fullmäktigemöte klockan 18.00.

Fredag: Jobb på banken, talko på Carpella på kvällen.

Lördag: Visslar I-JBK – Klubi-36, damernas div. II i Smedsby.

Söndag: Jobb på Prisma.

Program varje dag, alltså. I nuläget känns det som om talkot på Carpella hänger lite löst. Dels för att jag gärna skulle ha en ledig afton, dels för att en flytt står för dörren och dels därför att fotbolls-VM sparkar igång på fredag. Därtill har jag en fästmö som inte slår några direkta glädjevolter när hon blir varse om mitt program.

Att hon tränar om kvällarna gör att det inte är helt lätt att pussla ihop programmen. Tur i oturen då att det lägger sig efter detta. Då ska jag börja fira lediga kvällar och helger!

I helgen håller SFP partidag i Tammerfors. Nya viceordföranden väljs och det så kallade Kasnäsmanifestet ska upp på bordet i sin tilltänkta, slutliga form. Som riksdagsvalskandidat hade det varit bra att vara där, lära känna folk och bekanta sig med det som komma skall.

Jag är dock inte nominerad av lokalavdelningen och har hunnit få annat program på agendan. Det är ändå inte väljarna jag träffar i Tammerfors, det är partifolk. Det är till hösten som kampanjarbetet drar igång på riktigt, och från och med då är det viktigt att synas.

I begynnelsen, när den här bloggen var ung och grön, så skrev jag det här inlägget, där jag försvarade den svenske VM-domaren Martin Hansson efter hans miss i kvalmatchen mellan Frankrike och Irland i Paris. En solklar hands, som varken han eller assisterande domaren Stefan Wittberg hade chansen att se, orsakade stort ramaskri i fotbollsvärlden.

Igår sändes så en halvtimmeslång dokumentär om Hansson och hans väg till VM i Sydafrika. Hansson är en av de domare som får resa ner, först på plats avgörs det vem som dömer vad. Om man alls dömer, vill säga.

Dokumentären, som med säkerhet kommer att gå i repris och finnas tillgänglig på nätet, är något som alla som borde se, oavsett om man är intresserad av fotboll eller inte.

Den vardag som Hansson har skildras på ett bra sätt. Han har, alltsedan han blev domare, fått uppleva medgångar och motgångar. Ett sprucket förhållande, hot mot honom och familjen, hetsjakt från journalister och uppretade fans är vad fotbollsdomaryrket gett honom. ńndå fortsätter han sin resa.

De så kallade fans och de så kallade spelare som ropar glåpord och som hotar domare är inte att betrakta som några riktiga fans eller spelare. En spelare gör, precis som vilken privatperson som helst, misstag. Det gör domare också. Skillnaden är bara att domarens misstag får större konsekvenser.

Martin Hanssons miss i Paris följdes av påhopp från tränare som Arsene Wenger och Giovanni Trapattoni. Tränare som borde veta bättre och som själva gjort misstag. Hansson fick också utstå spott och spä i tidningar, av så kallade journalister som kan det där med fotboll bättre än alla andra, enligt egen utsago.

Ingen som inte iklätt sig en domartröja borde komma med kommentarer kring en domares ”felaktiga beslut”. Ingen kan sätta sig in i en domares matchsituation, i hans synfält eller i hans agerande, ingen. ńndå finns det förstå-sig-påare som påstår sig veta hur man skall göra eller borde ha gjort.

En domare har respekt för spelarna, och för det som spelarna gör. Respekten borde dock vara ömsesidig. En domare är inte mer än en människa, och det finns, precis som Hanssons mamma uttryckte det i gårdagens dokumentär, inga felfria människor.

Jag unnar Martin Hansson flera matcher i VM-slutspelet. Han är en kompetent domare och värd all framgång. Han är värd de stora matcherna, trots att vissa väljer att blunda för 89 perfekta minuter och stirra sig blinda på en ynka minut.

Det blev en modell kortare aftonskola för min del. Jag nöjde mig med lärdomarna om kommunens avloppssystem och om strategidokumentet. Hästsportcentret har jag själv varit med och förhandlat fram, så det lämnade jag bort med gott samvete.

Stegen styrdes istället till klassisk fotbollsmark, till Sandviken i grannkommunen, där Vasa Idrottsförening Kamraterna mötte SJK från Ŗstermyra. Matchen var sannerligen inget att skriva hem om, ej heller något att berätta om för barnbarnen i gungstolen om 40 år. Usel fotboll spelades, inget bolltempo fanns, inget självförtroende fanns, inget driv syntes till. Kunnandet fattades helt enkelt. Det kan bli en rätt trist sommar sett med blå ögon.

I övrigt noterar vi att FC Korsholm har bytt tränare för andra gången i år. Ulf Kortesniemi satt kvar i fem matcher. Nu tar Jouni Väkeväinen över (vem annars) för fjärde gången. Vänder han skutan denna gång? Nej.

Jag har kommit på mig själv att dricka mindre limsa (eller läsk, som det ju heter). Detta har kompenserats med att jag dricker detta istället. Jag antar att jag går mot nyttigare vanor.

Den vane läsaren noterar säkert att mellanrummen mellan styckena nu är i skick. Detta funkar i Explorer. Nu ska jag göra mitt yttersta för att få Eldräven att göra likadant.

Egentligen så är den frågan väldigt obefogad  i mitt fall just nu. Måndagen gick i arbetets tecken, gårdagskvällens i fotbollens, medan den stundande kvällen går i politikens tecken. Fullmäktige håller aftonskola i ämbetshuset ikväll. Nödvändighet med tanke på att det är framtida projekt som behandlas.

Tillika hade VIFK:s möte med SJK på anrika Sandviken lockat mer, men ibland krockar evenemangen. Har inte sett sambon särdeles mycket under veckan då våra kvällsprogram överlappar varandra. Kvällsprogrammen för veckan upphör dock ikväll, så därefter ska det bli skönt att vara lite ledig om aftnarna.

På lördag dyker herr Fant upp i Vasa är det tänkt. Finlands svar på Vebjörn Rodal är alltid välkommen, oavsett tidtabell.