Halvvägs in i juli månad är det dags att börja tänka på refrängen. Refrängen i detta fall handlar om livet efter årets bankera. Troligtvis sträcker sig sommarjobbet till vecka 33, men sedan skulle det gälla att hitta ett nytt jobb. Ett jobb som går att kombinera med studierna.

Prisma är fortsättningsvis ett alternativ, även om timmarna kanske inte blir så många där. Iställer försöker jag nu slänga ut krokar åt diverse håll, för att kanske få napp någonstans.

Den 19:e VM-turneringen i fotboll är slut. Den tog slut i och med en final som i mitt tycke inte kommer att gå till historien som speciellt minnesvärd. Den kommer däremot att gå till historien som den mest varningsfyllda. Varken Spanien eller Holland bjöd på stor fotboll, delvis beroende på kunnandet, delvis beroende på att man gjorde det väldigt svårt för varandra.

Ingen kan påstå att Holland spelat den bästa fotbollen i VM. Ingen kan heller, i mitt tycke, hävda att Spanien spelat den bästa fotbollen i VM. Spanien vann alla sina slutspelsmatcher, efter gruppspelet, med 1-0. Spanien var mest effektivt i VM. Holland kunde, om Arjen Robben hållit nerverna i styr, kunnat titulera sig världsmästare igår. Nu gick det inte så.

Andres Iniesta visade kylan som Robben saknade och sköt hem guldet till Madrid när jag funderade ut potentiella straffskyttar.

Spaniens guld är på intet sätt något orättvist guld. Fotbollsresultat är inte orättvisa, så enkelt är det. Spanien hade det på förhand sett starkaste laget och levde upp till de högt ställda förväntningarna.

Den som kanske levde upp till förväntningarna allra bäst under finalen hette varken Iniesta, Villa, van Persie eller Robben. Han heter Howard Webb och han hade, tillsammans med sitt team, världens finaste domaruppdrag, men kanske också det mest otacksamma.

Holländarna skulle mycket riktigt ha haft en hörna i slutskedet, innan Spaniens 1-0-mål. Man skulle kanske ha haft en frispark på Elia före omställningen som gav Iniesta chansen. Sett över hela matchen så gör dock Webb en fantastisk insats. Holland ska vara nöjda med att det bara blev ett rött kort, och att detta kom efter två varningar på Heitinga.

Holland kunde ha haft både De Jong och van Bommel utvisade om Webb hade sett situationerna till fullo. Stämplingen som Xabi Alonso råkade ut för finns det inget försvar för. Det finns heller inget försvar för att Holland drog på sig  nio varningar under matchens gång.

Webb visade totalt 14 gula kort, och ett rött i och med Heitingas dubbelvarning. Det är tio kort för mycket i en final, och över huvudtaget. Webb hade inget annat val och höll sin linje matchen igenom. Han visade att han var bästa när det gällde och att FIFA gjorde rätt val. Han gjorde den bästa insatsen på planen, Spanien vann VM-guldet.

Den före detta polismannen, 38-årige engelsmannen Howard Webb, dömer VM-finalen mellan Spanien och Holland på söndag. Väförjtänt, tycker jag, även om jag trodde att Ravshan Irmatov eller Yuichi Nishimura kanske låg lite bättre till. Irmatov är dock bara 32 år och har fler VM framför sig, medan Nishimura är jämnårig med Webb.

Webb har i mitt tycke gjort en fantastisk säsong så här långt, med en Champions League-final och ett lyckat VM-slutspel. Han är bäst i världens bästa liga, och därigenom är det också ganska logiskt att han får det finaste uppdrag en domare kan få inom fotbollen.

Webb får, rent teoretiskt, även döma kommande slutspel, i Brasilien om fyra år. Karriären kröns dock redan nu, vid 38 års ålder. Webb kommer att döma finalen tillsammans med sina landsmän Dann och Mullarkey, med vilka han har ett fantastiskt fint samarbete, match efter match.

Det som förutom samarbetet gör Webb till världens kanske bäste domare är att han inger respekt, att han har ett kroppspråk som de  flesta andra saknar, och att han så gott som alltid lyckas sätta en bra nivå i matcherna och sedan hålla den i 90 minuter.

Webb kommer att göra en bra VM-final, bra domare är bäst när det gäller.