Nominerad.

Så var man då nominerad. Till riksdagsvalet. Ett val som hålls söndagen den 17 april 2011, tre dagar efter att jag fyllt 24 år.

Nu är det ju inte så klart som det låter.

SFP:s kretsstyrelse i Österbotten ska fastställa kandidatlistorna, först i maj och sedan på ett kompletterande möte i höst. Troligtvis och förhoppningsvis godtas kandidaturen då. Det blir trångt om saligheten i Korsholm, om herrarna Gädda och Luther också ställer upp, vid sidan om Lasse G och undertecknad.

Nu tror och hoppas jag att jag har flera trumfkort på hand, där åldern kanske är det främsta. Det behövs yngre förmågor som lockar de unga och kanske främst förstagångsväljarna till urnorna i april 2011.

Nu inväntar vi kretsens bekräftelse, sedan börjar vi planera och fundera.

Rom i regnet

Nu ljuger jag igen, jag förskönar vardagen ganska så duktigt. Ulf Lundells Dylan-inspirerade låt ljuder och regnet har väl upphört. Våren är på väg, och bra är väl det.

I nuläget är jag på väg till Kuni, på kalas. Efter det bär det av till Helsingby på årsmöte med lokalavdelningen. Det betyder att jag förhoppningsvis är nominerad som riksdagskandidat där kring klockan 19.00 i afton.

Vi återkommer.

Snabb resumé

Så var då ännu ett Pampas till handlingarna, i alla fall för egen del. Den 18:e nationaldagen i ordningen har just avrundats i och med sillizen i Smedsby UF. Den var helt okej, liksom veckan i övrigt.

Jag har upplevt tre hela nationaldagar nu, och har svårt att ranka dessa. Den första smäller alltid högt. För min del var det 2008. Allt var nytt och människorna man såg då hade man inte sett på väldans länge, beroende på att år 2007 tillägnats Dragsvik. Ifjol arrangerade jag och mina maffiakompisar det hela.

Det smäller nog allra högst. Okej, vi fick inte ta del av festen på samma sätt som alla andra, men blotta tanken att det kom över 1500 personer till Vasa på en fest som lilla jag varit med och ordnat gör att jag ryser än idag.

Årets upplaga var helt okej. Det vore fel att sitta och klaga på sina efterträdare. Dock så tycker jag lite synd om de som trodde att olympiadfinalen skulle börja 14.00, då den började 13.00. Infon sade 14, så därav missförståndet. Kvällsfesten var bra, sett till att man kunde umgås med folk och att det inte var så förfärligt trångt överallt.

Sillizen idag var även den helt okej, bra musik bjöds det på, och sillizmat är alltid lika gott dagen efter.

Nu taggar vi för vappenfirandet, som är ett antal veckor bort. Sedan lär det ju bli nationaldag även nästa år. Då kör vi hårt igen!

Bäst i test

Panorama har stadens bästa lunchmat, så är det bara. Finns ingen som bräcker den restaurangen då det gäller bra mat till rimlig peng i Vasa, absolut ingen. Husmanskost när den är som allra bäst. Idag intogs köttrullader fyllda med blåmögelost och potatismos. Gott så det förslog.

Nu väntar lite kandskrivande i väntan på kvällens möte med fritidsnämnden.

Allmänbildning?

Hör det till allmänbildningen att veta vilket årtionde Josef Stalin dog? Håller ett sömnigt högeröga på den ganska intetsägande frågesporten Vem vet mest? och där dök den frågan upp. Personen som svarade drog till med 30-talet.

Det är inte sagt att andra världskriget hade varit vad det var om Stalin dött redan då. Han drog ner gardinen 1953 och hade hunnit ställa till med en hel del elände fram tills dess, för att uttrycka det milt.

Le tabell

Min kandidatavhandling tuffar på som ett segt gammal ånglok, på en ödslig järnväg på någon torr, avlägsen prärie. Men, framåt går det, hur konstigt det än låter. Till skillnad från järnvägen på prärien så blir stoppen många. Helst skulle de få vara få och korta. Slutstationen är ungefär en månad bort och hittills har ingen sur konduktör gnällt desto mera.

Nå, slut på jämförelserna.

Till saken hör att jag ska sammanställa en tabell i avhandlingen, en tabell som ska visa hur Finlands syn på terrorism ändrat mellan åren 2001 och 2009. Låter det enkelt? Det är det inte. Det gäller av väga in rätt saker och ha med sådant som är relevant för utvecklingen av synen på terrorismen.

Avhandlingen i sig närmar sig skedet då man ska analysera vad man fått fram, och dra slutsatser. Känslan är att det inte blir så mycket till analys, utan mest en massa konstateranden.

Bubblan

SVT kickar i nuläget igång sitt nya underhållningsprogram Bubblan. Man fokuserar på nyheter från veckan som gått. Känns väl sådär med Elisabeth Höglund i panelen och Alex Schulman som gäst. Rickard Olsson är sådär som programledare. Jag hade hoppats på en comeback för Snacka om nyheter.

Stefan Grudin, Lasse Eriksson och Sven Melander kunde göra satirprogram.

Park

Sydkoreas gåva till fotbollen, Ji-Sung Park, gav Manchester United allt större hopp om titel nummer 19 idag. Park var överallt, han rev, slet, drog och krigade. Dessutom knoppade han in 2-1 på bästa kamikazevis.

United var numret större än Liverpool idag, men samtidigt var matchen precis som stormatcher tenderar att bli. Stundtals gick spelet i högt tempo, stundtals gick det riktigt långsamt. Misstagen var få, domarinsatsen var mycket bra.

Howard Webb visade varför han är Englands bäste domare och varför han ska döma VM i sommar. Kommunikationen med de assisterande domarna fungerade, Webb hade spelöga och lugnade ner situationer på rätt sätt. Befogade varningar blandades med samtal och spelet fick löpa tämligen bra.

Den enda missen kom kanske när Fernando Torres sparkade sönder straffpunkten lagom innan Wayne Rooney skulle slå straffen som ledde fram till 1-1.

Sist men inte minst, printade ut ett utkast av det som blivit skrivet på kandidaten så här långt. Jag behöver inte ändra så mycket i eget tycke. Gott så.