Hallå i natten.

El Cl&aagrave;sico pågår som bäst, i en helt tillräckligt stor tv i Karperö. 2-0 till Barca på Bernabeu. Messi är bra, Pellegrini hänger löst. Det är inte fotboll för mig. Fotboll för mig bär engelskt märke. Imorgon blir det det mycket fotboll på tapeten. Malins cupmatch, Uniteds bortamatch på Ewood Park och två matcher som rättsskipare. Men först, en god natts sömn.

Radion och jag.

Jag tycker själv att jag låter för bedrövlig när jag hör min egen röst, speciellt när jag hör den i radio. Det tycker inte folk här på hemmaplan. Förutom att jag låter fånig så går tiden oerhört fort när man sitter där i studion, så snabbt att man inte ens minns vad man svarat och sagt. Nå, det kunde ha gått sämre.
Fyra timmar statsförvaltning och nio rätt på stryktipset är min övriga lördag hittills. Den ska avrundas med andra delen av Flickan som lekte med elden och El Cl&aagrave;sico på tv.

Barcelona.

Jag har funderar på det länge nu, men nu ska det nog minsann bli av. Jag och sambon har runnat på en tripp till Barcelona tillräckligt länge. Abstinensen har inte direkt avtagit och vårens deprimerande väder gör också att längtan till Spanien blir starkare.
Nu har vi i alla fall kommit så långt att vi bestämt oss för när vi ska åka. Det blir i början av september. Innan skolorna drar igång på allvar. Inte för att jag som blivande kandidat lär har så enormt mycket att göra under hösten, men tre månader med jobb kan gått få avrundas på en strand i Barcelona.
Dessutom sparkar La Liga igång i slutet av augusti. Det gäller att passa in en match på Nou Camp, så något datum är inte fastspikat än.
Nu gäller det bara att välja hotell, flygbolag och antal nätter. Bara.

Lasse.

En dag då kandidaten upptar tankeverksamheten och regnet strilar ner över staden Vasa behöver man bli uppiggad. Jag och Calle, vars eminenta blogg ni hittar här, har troligtvis en gemensam lösning på det här med avhandlingar och regniga dagar. Lösningen stavas Lasse Berghagen.
Ingen kan väl undgå att dra på smilbanden och känna sommarkänslor när man lyssnar på En Kväll i Juni?

Elände.

3-0-ledning och en tämligen bra resa mot semifinal. 3-2 som slutresultat. En idiotisk utvisning, en Rooney som inte höll och ett lag som inte förmår att vara bäst när det gäller. Det är United ikväll. Det blev en mellansäsong detta.

Problem i paradiset.

Inte för att jag lyssnar på låtarna speciellt ofta, men jag kan fortfarande inte lyssna på Lisa Ekdahls Vem Vet eller på Cajsa Stina Ņkerströms Fråga Stjärnorna. Orsaken stavas Nile City.
Ekdahls låt förknippas med en hund, placerad i ett fönster, med en gul gitarr kring halsen som ”mimar” till låten. Ņkerströms låt får mig att se en utklädd Robert Gustafsson dra näsan mot ett järngaller och bli dränkt i en bubbelpool.
Har man blivit miljöförstörd?

Dygnsrytmen.

Egentligen är det rätt bra att ha börjat jobba redan nu. Som jag tidigare skrivit så får man ju eld i baken med kandidatskrivandet, men man återfår också en förlorad dygnsrytm i och med att man har morgonpass nu som då. Det betyder att man inte kan lägga sig hur sent som helst, och inte heller stiga upp hur sent som helst.
Man känner sig pigg när klockan är 10, och man känner sig väldans nöjd efter en arbetsdag som slutar där kring 16-17-tiden. Nå, bara för det så har jag två kvällsskift på kommande. Dock så tror jag att de lyckas ganska bra, med tanke på att jag får sova imorgon (ojdå, vad skrev jag) och med tanke på att den pälsmössa till hår jag har på huvudet ska bli lite urtunnad.
Positiva saker i allmänhet:
  • Jag fick mina nya Converse idag. Smidigt och galant, hem i brevlådan. Brunt omslagspapper ala USA.
  • Bloggens utseende har fått sig ett lyft, tack till bland andra Linn för det!
  • Jag är med i Radio X3M på lördag, där kring 15.40. I Veckoslutskommittèn. Med Ted och Nicke. Missa inte det!

Något som inte är så positivt är Uniteds match mot Bayern ikväll. Jag har en ganska så urusel magkänsla. Det är bara att hoppas att det slår fel.

Gud.

Ibland får en röd djävul som jag ha sina avvikelser. Ikväll har jag det. Gud heter Lionel Messi och Wayne Rooney är hans profet. Eller något sådant. Just nu vet jag inte. Just nu är jag bara fascinerad över vilka trollkonster den nye Maradona bjuder på på Nou Camp. Han gör fotboll till en skön konst och trollar med Arsenal. 3-1 i paus. Tre raka mål, på 21 minuter.

Amen.