Dryga 18 timmar efter det att valresultatet blivit klart skiner solen som aldrig förr på Skolhusgatan. Vinden är dock en aning kall och besvärlig. Det känns som om vädret avspeglar det politiska läget rätt bra just nu. Soligt för vissa (SFP och Sannfinländarna), och kallt och blåsigt för de övriga.

Den som trodde att lugnet infunnit sig och att vi nu kan pusta ut, ta sommarlov och nöja oss med gårdagen har fel. Det är nu det börjar. På riktigt. Det är från och med idag som vi, oavsett parti och språk, måste ta upp kampen med Soini och hans lakejer. Det är nu som katten ska lyftas på bordet, i valrörelsen blev den kvar på golvet. Det är nu debatten är  viktigare än någonsin. Vetskapen om att debattinläggen haglat och kommentarerna varit syrliga under vintern gör att debattorken är borta hos många. Det gäller att återfinna den och gå vidare.

Att föra en aktiv debatt och kampanj enbart under valrörelser är förknippat med många beslutsfattare. Den här gången måste vi tänka annorlunda. Debatten ska fortgå, och den ska på allvar syna de nyinflyttade i granitborgen i sömmarna. Medicinen mot en politiker som Timo Soini är inte tystnad, och inte en kamp för att hitta småfel i hans politik. Medicinen mot honom och partiet är att ställa fakta mot fakta, handling mot handling och ord mot ord.

Kampen för ett fortsatt öppet och ljust Finland har börjat, i snålblåsten och solskenet, över hela landet.

Med 603 personliga röster överskred jag det personliga målet på 500 röster med tämligen god marginal. Visst hade jag velat ha fler, men är man inte nöjd med 603 röster i sitt första riksdagsval som 24-åring så är något fel. Den stora snackisen är, utan tvekan, Sannfinländarnas sanslösa seger igår. Den förvånar inte mig som sådan, det är snarare det stora stödet i sig som fick mig att tappa hakan i bordskanten i går kväll. Här under följer en liten summering, parti för parti. Ska återuppta bloggandet nu, efter valdvalan!

Samlingspartiet går bakåt men är likväl riskdagens största parti. Jyrki Katainen kommer att få uppdraget att agera regeringssonderare nu inledningsvis. Både Katainen och röstmagneten Alexander Stubb kommer att ta tunga poster i den kommande regeringen.

Socialdemokraterna överraskade mig på det nationella planet. Missnöjet med Centerpartiet och Urpilainens tuffare attityd under valrörelsens sista veckor gjorde sitt. Kommer av allt att döma bilda regering tillsammans med Samlingspartiet. Frågan är vilka som ska få ministerportföljerna i såfall. Det sprakar inte kring så många invalda ledamöter, direkt.

Sannfinländarna gör ett sanslöst bra val, allt annat är en underdrift. Det knepiga nu blir att bilda en regering tillsammans med de från förr etablerade partierna, och få den att hålla ihop. En ny, stor riksdagsgrupp kräver en stabil ordförande, annars barkar det lätt utför. Frågan nu är hur mycket partiet tvingas svälja, och hur många krokben de kan tänkas sätta. Europa håller andan.

Centerpartiet gör en brakförlust och Mari Kiviniemi var inte sen att meddela att man går i opposition. I normala fall ska inte ett statsministerparti tappa 177000 röster i ett land som Finland. I normala fall ska den partiledaren avgå. Nu är inte Mari Kiviniemi något normalt fall, framtiden lär utvisa hur partiet styr vidare. Jag vill ha Anneli Jäätteenmäki vid rodret.

Vänsterförbundet tappar tre mandat, ordförande Arhinmäki är chockad och ingen förstår någonting. Vänstern lyckades inte damma av de gamla idealen likt SDP och får nu finna sig i att ha 14 mandat i den kommande riksdagen.

De grönas meddelande om att man inte sitter i samma regering som Sannfinländarna bet inte ifrån som önskat. Ett dåligt resultat i landet i sig följdes upp av ett dåligt resultat i huvudstadsregionen. Fem minusmandat gör att man nätt och jämnt är större än SFP.

Svenska folkpartiet är det enda partiet som varken går framåt eller bakåt sett till antal platser i riksdagen. Procentuellt backar vi, men ställningarna hålls fortsättningsvis intakt. Vasa valkrets var en liten besvikelse, där speciellt Vasa som röstningsområde borde ha gått bättre.

Kristdemokraternas Peter Östman påstod sig vara nöjd, trots ett tappat mandat för partiet. I själva verket är han nog mest nöjd över att partiet inte tappade så många Bjarne Kallis-röster som beräknat. KD är riksdagens minsta parti, och rider inte på någon våg av Päivi Räsänens uttalanden, snarare tvärtom.

Regeringsförhandlingarna då? Stalltipset är att Samlingspartiet, Sannfinländarna och Socialdemokraterna bildar regering, med eller utan SFP. Hur man ska komma sams med Soini är höjt i ett dunkel än, och det är just där problemen kan börja hopa sig. Vill det sig illa har vi ett nyval i antågande.

Tillverkning av skyltar för valaffischer står på dagens agenda. Jag är milt uttryckt skeptisk till hur det kommer att gå, med tanke på att jag dels har fem tummar per hand, och dels har den ena mitt i handen. Vi håller med andra ord tummarna (alla tio) och tror att detta går bra. Jag har rutinerade medhjälpare med mig, i alla fall.

Jag vet inte hur många gånger man ska försöka sig på en nystart här på peppar/papper, men skam den som ger sig. Min valkampanj rullar på i väldigt bra fart just nu. Idag kom mina kampanjjackor (som för övrigt syns på bilderna här under) och imorgon kommer mina valbroschyrer. De blev dubbelt fler än tänkt, men priset lär ska vara närapå detsamma, så skam den som ger sig. I helgen ska det dessutom spikas valaffischer. Det är mycket nu, men så ska det också vara!

Är det någon pepparbloggare som kan säga mig hur man avläser ip-adresser på bloggen, och hur det kan komma sig att jag har samma ip som en annan person som kommenterar? Jag trodde inte ens att det gick, men det bevisar väl hur dåligt bevandrad man är i denna vår virtuella värld. Det är nämligen inte jag som kommenterat Pias blogg. Finns det nått jag ogillar så är det alla dessa ”spökskrivare” som inte kan sätta ut sitt namn.

Det klassiska SVT-programmet Har du hört den förut? kan efter detta skid-VM återuppstå. Skillnaden mellan den gamla versionen och den nya är att deltagarna ska dra ursäkter för idrottsmisslyckanden. Det lär bli åtminstone en säsong, kanske två.

Efter två väldigt givande dagar i södra Finland är man lyckligt hemma i Karperö och det bästa soffhörnet i världen. Trippen söderut inleddes i torsdags, med flyg. Blue1 tog mig ner till hufvudstaden. Allt gick bra, om man räknar bort det att landstigningsgaten frusit fast. En svinkall buss tog mig in till centrum och efter lunch på I Love Food (varför finns inga sådana ställen i Vasa?) fotograferades jag i Kabelfabriken. Jag hade, till torsdags dato, inte blivit sminkad förr. Det är väl en upplevelse jag klarar mig utan i fortsättningen.

Ett besök på Cafe Esplanad med nationsordförande Fant, ett besök i nationshuset och en middag tillsammans med österbottningar och svenska stipendiater tog bussen oss till Otnäs. Ett par timmars sömn intogs innan bussen gick, igen.

Väl inne i hufvudstadens centrum hoppade jag på tåget till Åbo. Dryga 20 minuter försenad klev jag in på Kåren. Där spenderades sex timmar, i väldigt trevligt sällskap. Det tog mig fyra år att besöka Åbo, men det lär inte ta lika länge innan jag är där igen. Efter två tågbyten, i Tammerfors och Östermyra, var jag åter hemma på Skolhusgatan. Två dagar på resande fot gav ett blogginlägg som andas uppsats i fjärde klass, med rubriken ”Mitt sportlov”.

Nå, jag har bloggat igen, och bytt tema för 100:e gången. Uppdraget slutfört.

Ska ner till hufvudstaden inkommande torsdag för att knäppa kampanjbilder för SU. Nu är frågan bara vad man ska ha på sig. Direktiv har anlänt, men dilemmat kvarstår. Vad gör sig bra på en kampanjbild ?

Har legat väldigt lågt med bloggandet (läs jag har varit på samma nivå som Marianergraven) sedan bytet av bloggplattform. Det har inte direkt bitit på att skriva något, när utseendet på hela den här historien är vad det är. Samtidigt har jag försökt göra min röst hörd på Hufvudstadsbladets blogg istället. Nå, hur som helst, vi ska göra ett tappert försök här och se vart det bär.

Varför, varför, varför måste den här bloggen få det här utseendet? Det finns fem urusla teman att välja mellan, och det här är det minst dåliga. Reklamen som omger inläggen är ful, inläggen ska importeras, heter det , och den här länkspalten här till vänster vet jag inte riktigt vad man tänkt om. Det var ju precis, exakt det här jag ville slippa när jag flyttade från bloggen.fi. Tji fick man.