Värmen verkar, i alla fall i nuläget, att hålla i sig fram till mitten på nästa vecka. Det ska väl inte vara gassande sol som det ser ut nu, men över 20 grader i alla fall. Tack och bock, säger jag. Imorgon ska jag jobba och därefter har jag ledigt i tre hela dagar igen. Säga vad man vill, men jag har haft lite flyt med arbetspassen denna månad.

Efter kommande vecka väntar en femdagars jobbvecka, ledig helg och den 31 maj så svänger jag inte till höger där i Nestekorsningen. Jag svänger vänster, mot världens bästa bank och arbetsplats.

Det blev, efter ett par dopp i tolvgradigt vatten, grillade biffar, korvar och champinjoner, ett varv via Vasklot och minigolfbanorna också. Jag spelade förvånansvärt bra, så här i början på säsongen, om vi ska använda sporttermer. Jag gick runt på 53 hela slag, vilket får ses som extremt lite för att vara jag.

Jag blev god trea, efter herr Snickars och fröken Martens. Trots att ingen av oss som spelade stod lika bredbent eller krokryggat som de så kallade proffsen bredvid gjorde så fick vi bollarna att rulla i hålen. Att en gren som minigolf är så pass ”stor” att vissa handlar termoväskor, bollar och klubbor för att spela bra är smått imponerande.

Nu filar jag vidare på hur jag ska marknadsföra mig själv som kandidat på kretsmötet imorgon. Det blir som lagspelare, så mycket kan jag väl säga.

Idag bär det således av till Värlax, där far och mor har villan. Jag och tvenne goda vänner tänker bada bastu, simma (nåja, jag tänker doppa mig) och grilla. Med andra ord tänker vi göra sådant som är optimalt för en varm och fin (sommar)lördag.

Jag tänker försöka mig på grillade champinjoner, fyllda med färskost och inlindade i bacon. Det kan bli en succè, men också ett magplask.

Imorgon ska jag presentera mig själv på SFP:s kretsmöte. Lite nervös är jag, men på det stora hela har jag pratandet på klart. Det gäller bara att få ur sig det man har tänkt då.

Då jag var liten, eller mindre, om det uttrycket ter sig bättre, kostade en glassboll på stranden i Karperö fem mark. Två bollar kostade åtta mark, och fyra kostade tio hela mark. Idag får man inte ens en boll för ”tio mark”. En boll kostar två och femtio, det vill säga femton mark. Två kostar tre euro.

Hade någon, där i mitten på 90-talet, sagt att man år 2010 betalar 18 mark för två bollar glass så hade man blivit dumförklarad, riktigt ordentligt. Euron har nog sina baksidor.

Varmt väder i krock med en kallfront brukar leda till åska. Så även inatt. Det small ordentligt över Vasa. Egentligen har jag alltid gillat åskväder, det är ett naturfenomen som är grant att beskåda.

Det blev varmt, plötsligt. En klenare regnskur idag tog inte kål på sommarvärmen som råder. Vi njuter så länge det varar.

Idag ska jag och fästmön slipa köksstolar. Redan den där meningen gör ju att luften börjar darra. Det är inte riktigt meningen att jag ska göra något sådant, jag är inte händig för fem cent. Egentligen har man bara sig själv att skylla, då man köpte ett nytt bord i en helt annan färg än de gamla stolarna.

Nu ska lite sandpapper från Mirka, ett par penslar från Sokeva och Dickursbys fantastiska möbellack göra susen. ńr det tänkt, alltså.

Mannen med de smäckra handlederna, mannen som gjorde 1+12 i senaste VM-turneringen i Tyskland, räddade oss i afton. Petteri Nummelin stod för 1+1 i måstematchen mot USA. 2-1 på ett galant slagskott. 3-1 spelade han fram till, veterankollegan Kapanen väntade och sprätte in pucken. Nu blir man tvungen att följa med resten av turneringen, tack vare gruppvinsten. I'm a medgångssupporter, yes I'm.

VIFK spelade urusel fotboll i första halvlek på Centralplanens förhållandevis fina gräsmatta. Det var 0-0 i paus. Kloos manskap fick upp farten efter paus. Två offsidemål (det såg så ut, verkligen) av Lindroos och Krstevski i början av halvleken gav andrum. Males Lombo prickade in ytterligare två och saken var biff. 4-0 till IFK.

Egentligen ljuger siffrorna inte alls. IFK var fyra mål bättre, varken mer eller mindre. Tappen gick ur tunnan i andra halvlek, efter riktigt dåligt spel i första. De blå har inte riktigt hittat vårfomen än, och man ska nog tacka högre makter för att det var seriens kanske sämsta lag som stod för motståndet.

USA leder med 1-0 mot Finland i skrivande stund. Lejonen är utslagna om det står sig, om jag förstått matematiken rätt. Det blir nedflyttningsmatcher, alltså. Finland har inte blivit sämre än sjua i ett VM under de senaste 55 åren. 1955 blev man nia. Antalet deltagande lag var inte det samma som nu, men det är värt att notera.

Ņtta timmar jobb, sedan är man ledig i fyra salta dagar. Imorgon ska det slipas köksstolar, på fredag blir det Värlax (troligen) och på söndag godkänns jag som kandidat på SFP i Ŗsterbottens kretsmöte.