Det var minsann inget misstag att offra två dagar för att åka till Tallinn på partiets framtidskonferens. Vi var 230 partiaktiva, och hade kunnat vara många fler. Programmet var givande, människorna trevliga, åsikterna många och skratten hjärtliga. Från det att vi klev på Viking XPRS på Skatudden på fredag förmiddag tills dess att vi klev av samma båt igår kväll var vi en enad front.

Det kommer vi garanterat att spinna vidare på, vi kommer att gå in i riksdagsvalet som partiet som vågar lyfta upp de där svåra frågorna och som vågar försvara svenskans ställning.

Ole Norrback, mediestrategen Totte Cederlund, partistyrelse och kanslipersonal såg till att vi fick en helg som vi behövde. Vi fick den där boosten, framtidstron och det där självförtroendet vi alla behöver för att göra ett bra val i vår.

Precis som många andra kommer jag att ha samma fras rungande i huvudet under kampanjen. En fras bestående av en förkortning och två ord. En fras som betyder så mycket.

SFP vinner valet!

I normala fall läser jag inte läsarkommentarerna under nättidningarnas artiklar, men idag gjorde jag ett undantag, på Expressen. Artikeln handlar om maktskiftet i Nordkorea, och kommentaren är väl varken politiskt korrekt eller i sitt rätta sammanhang. Den var dock fantastiskt rolig.

”Har Ohly skickat gratulationstelegram ännu?”

Ņtta dagar har gått sedan riksdagsvalet i Sverige. Ingen, absolut ingen, kan ha missat att Sverigedemokraterna blev invalda. Ingen kan heller ha missat den mediacirkus som drog igång efteråt. Cirkusen som sådan håller på att få löjliga proportioner. På Facebook bildas det grupper där medlemmarna uppmanas fördöma SD. Samtidigt skapas det grupper med namnen ”Lägg ner hatkampanjen mot SD”.

Min spontana reaktion och tanke är att det blir för mycket från båda håll. För det första så är det bara att inse att SD är invalda i Sveriges riksdag, genom ett demokratiskt rätt och riktigt val, det varken kan man eller ska man protestera eller demonstrera mot. För det andra behövs det inga kampanjer, varken så kallade hatkampanjer eller det motsatta.

Varför? Helt enkelt därför att var och en ska få tänka och tycka precis vad man vill. SD vill driva en viss typ av politik. Hur motar man denna? Jo, genom att bedriva en motsatt politik, eller i alla fall en sådan som man själv ser som rätt och riktig. ńr man inte politiker är det förstås fritt fram att sympatisera med den eller de som man anser ha rätt i olika sammanhang.

Jag förstår absolut inte varför folk ska bedriva kampanjer och driva på protester. Det om något ger ju bara SD än mer luft. Att gå ut och uppmana folk att göra det ena och det andra spär bara på de olika grupperna. Folk har trots allt åsikter, för eller emot, utan att det drivs stora upprop.

I Finland får ett parti som Sannfinländarna ett understöd på 12,5 procent just nu. De ska på intet sätt jämställas med SD, och man ska absolut inte bedriva något upprop mot dem heller. Istället ska de aktörer som anser att Soinis gäng är fel ute lyfta fram vad man själv vill göra annorlunda, och vad skillnaderna mellan parterna är. Det hjälper liksom inte att protestera.