Aldrig så säker som nu.

Roy Hodgsons dagar som Liverpooltränare är räknade och Kenny Dalglish axlar den tunga Merseysidemanteln när laget tågar in på Old Trafford imorgon, för match i FA-cupens tredje omgång. Aldrig, aldrig, aldrig har jag varit så säker på en United-förlust som jag är inför morgondagen. Liverpool har precis allt att vinna, och ingenting att förlora. Ingen chans på ligaseger eller CL-spel till nästa år, ingen större glädje i Europa, ny tränare och nya krafter. United leder ligan, är obesegrade där, är kvar i CL och har hemmaplan. Det blir förlust.

Ett, tu, tre, fyra..

Igår sken civilens sol över Dragsvik, på måndag väntar toma kaserner på nya rekryter. Jag har tjatat nog om hur bra det är att spendera ett år i Dragsvik, och tänker inte sjunga något större lov idag, utan bara konstatera att..

  

..man lär sig att städa, den dagliga dammskörden i en stuga är chockerande stor i början.

  

..man lär sig tycka om mat gjord på en trangia. Som militärpolis. Den där carbonaran med tonfisk och skinkpastej är god, jag lovar.

  

..man får känna sig särmä och posera på bilder som den här. US Sundfors har sällan sett så stolt ut som framför Hästö/Busös 100-tykki.

  

..man får, om man har tur, spendera 362 ärans dagar i fosterlandets tjänst. Det rekommenderas.

  

  

Facebookriksdagen.

Om Facebooks gilla-sidor utgjorde underlag för hur kommande riksdag skulle se ut så vore Timo Soini statsminister. Sannfinländarna har störst fanskara på Facebook, vilket i den så kallade Facebookriksdagen skulle ge statsministerposten. Jag skulle, sett till min fanskara, också sitta i riksdagen. 325 ”fans” på Facebook ger plats i riksdagen. Jag är SFP-tvåa, efter Benjamin Ellenberg. I fallet om statsministern får vi skatta oss lyckliga över att det trots allt ordnas ett val den 17 april. Dit är det imorgon 100 dagar. 100 dagar tills vi vinner valet, med andra ord.

Februari är räddat.

Som min vapendragare på stäpperna i vårt fagra Ŗsterbotten (hon bloggar HńR) sade här om dagen; ”februari är en kall och trist månad”. I mitt och sambons fall råder vi bot på tristessen med lite komik, närmare bestämt med dessa herrar:
Andrè Wickström tillsammans med..
..Mårten Andersson på Ritz den 19 februari.
Innan dess ses Pontus Enhörning och..
..Johan Glans på samma ställe den 2 februari.
ńntligen lite komik av klass i Vasa! Och nej, Janne, det är ingen pik till dig 😉

Dagens fundering.

Enligt en gallupundersökning från Taloustutkimus så är vi SFP:are de flitigaste Nato-anhängarna. Nu frågar man sig varför? Har man intervjuat beväringar som stiger av bussen i Dragsvik en regning söndagsnatt och som vet att man inte har en chans att sjukskriva sig från stridsövningen på Russarö som inleds följande morgon?

2011!

Jag ligger hopplöst efter med mina skrivelser, men här kommer i alla fall 2011 års planer, på ett bräde:

  

2011 blir året då..

  • Jag studerar, jobbar och kandiderar.
  • Jag ska hinna med både EU-kunskap, fördjupad forskningsmetodik, uppsatskurser och någon fantastisk kursfinal i april. I höst påbörjas graduskrivandet. Det känns avlägset men ändå skönt och välkommet på sitt sätt.
  • Jag ska jobba, som förr, som verksamhetsledare. Efter den 17 april bestämmer jag hur resten av året ser ut, jobbmässigt.
  • Jag kandiderar i mitt andra val, och mitt första riksdagsval. Det blir en jäktig vår, men samtidigt en väldigt intressant och lärorik tid.
  • SFP återtar ett mandat i riksdagen, i Ŗsterbotten behåller vi våra fyra.
  • Inget stort mästerskap hålls, om man räknar bort friidrotts-VM i Sydkorea. Tråkigt, sa Bull.

Det om det, nu återgår jag till planeringen av våren!

Försenad tillbakablick.

Bloggtorkan har fortsatt under nyårshelgen, men här kommer i alla fall en sammanfattning av året som tog slut igår.

  

2010 var året då..

  • Jag skrev min kandidatavhandling, blev klar med själva avhandlingen, men inte med examen. Finsk syn på terrorism kom den att handla om. 3 av 5 blev vitsordet.
  • Jag meddelade att jag ställer mig till förfogande i riksdagsvalet 2011. Jag blev nominerad av både lokalavdelning och kretsmöte.
  • Jag gjorde min andra sommar på Kvevlax Sparbank. Den var precis lika bra som den första.
  • Jag gjorde comeback som assiterande domare i division 2. Fyra matcher blev det.
  • Jag började jobba som verksamhetsledare för Havtornen i Vasa.
  • Jag och Malin flyttade, för andra gången. Det blev ingen långväga flytt, tre gatumummer och cirka 50 meter norrut längs Skolhusgatan.
  • Jag upplevde ett spelmässigt dåligt fotbolls-VM, som Spanien till slut vann.

Det om det, snart ska jag blicka framåt mot året som började för snart ett dygn sedan. Det kommer att bli ett helt fantastiskt år, det vet jag redan nu.