Okej, jag ska förklara mig för att undvika gigantiska missförstånd redan här. Rubriken som sådan är myntad från en diskussion som jag förde på Facebook här om dagen. Där konstaterades det bland annat att jag kunde klassas som en vapenanhängare i och med att jag anser att just du som jägare, sportskytt eller reservist även i fortsättningen ska få ha ditt vapen hemma i eget förvar. I och med att jag har den åsikten så kan jag enligt vissa klassas som vapenanhängare.

Upprinnelsen till hela diskussionen som sådan var den tragiska dödsskjutningen i Sideby i påskhelgen. Resultaten av dödsskjutningen var i princip det samma som efter skolskjutningarna eller det så kallade Cello-dramat. Man börjar åberopa en strängare vapenlagstiftning, en striktare övervakning och man börjar till och med gå så långt att man menar att du och jag som privatpersoner inte ska få ha ett jakt- eller sportskyttevapen hemma trots att det finns bakom lås och bom.

Jag vill likna uppståndelsen med den som uppstod efter att ett barn mycket tragiskt miste livet i Helsingfors efter att ha blivit påkört av en rattfyllerist med över 2 promille i blodet. Då talades det om att man borde införa nolltolerans i trafiken. Att detta skulle få bort de som kör med 2-3 promille i blodet såg jag och många andra som en utopi. Att jägare och reservister skulle tvingas förvara sina vapen hos en myndighet eller hos den egna skytteföreningen och att detta skulle minska antalet mord som begås med skjutvapen ser jag som en liknande utopi. Jag ska berätta varför jag resonerar som jag resonerar.

För det första så består den finländska jägarkåren av 412 000 jägare. Lägger du till sportskyttarna och reservisterna har du garanterat en siffra klart över en halv miljon. Ta då också i beaktande att en genomsnittlig jägare har mer än ett vapen och antalet så kallade lagliga vapen överstiger miljonen i ett nafs. Betänk då att dessa skulle förvaras i någon typ av förråd eller hos en myndighet, till exempel polisen. Det vore dels som att vifta med ett rött skynke framför en tjur i Pamplona att ha vapen i stor mängd förvarade på ett och samma ställe. Det om något vore ett mål för tjuvar. Det vore också ohållbart att låta en poliskår med minskade resurser handha vapen åt privatpersoner. Logiken i att jag som jägare ska behöva ha mitt vapen inlåst hos polisen den dagen jag får för mig att gå på duvjakt är för mig noll.

För det andra så är jägare och reservister förmodligen landets i särklass mest granskade fritidsutövare, något som jag och en bekant konstaterade i samband med diskussionen. Det finns förmodligen inga fritidsutövare som får gå igenom så mycket byråkrati redan idag när det dels gäller att få ett vapen och dels när det gäller att träna sig i användandet av det samma. Ytterligare övervakning vore inget annat än ett dråpslag modell större för de 412 000 jägarna och landets reservister.

För det tredje så kommer det alltid, oavsett lagstiftning och övervakning, att finnas virrpannor och dårfinkar som kan ta till olagliga metoder, med eller utan vapen. Antalet olagliga vapen i omlopp är stort och de försvinner ingenstans med en skärpt lagstiftning. Det är trots allt så att ett stort antal av de brott som begås med skjutvapen begås med olagliga sådana. Visst, du kan säkert hävda att antalet brott skulle minska med vapen inlåsta annanstans än hemma, men du kan aldrig garantera att brott inte begås i alla fall, när vapnet väl är uthämtat.

För det fjärde så får man nog se sig i spegeln och fråga sig om det inte finns tillhyggen som används vid mord och våldsbrott i större utsträckning än skjutvapen. Svaret är förstås ja. Utan att kunna vifta med statistik så är jag väldigt säker på att det begås ofantligt många fler mord eller brott med eggvapen än det begås med skjutvapen. Är nästa steg att förbjuda knivar då?

För det femte så är det fel att påstå att de mest skötsamma skjutvapeninnehavarna också kan bli våldsverkare när man minst anar det. Visst, det kan helt säkert ”slå slint” hos gemene man, men det behöver inte betyda att det är ett skjutvapen som tas fram om man vill göra skada. Det kan lika gärna vara något annat. Sedan finns det heller inga som helst garantier för att att brott inte begås fast vapeninnehavarna är tvungna att lösa ut ett vapen ur ett förråd eller från en myndighet.

När det gäller den här typen av frågor vilar ett stort ansvar på individen som sådan, och på samhället som sådant. Redan idag sållas människor bort hos polisen när de vill ha licens på ett vapen. Den kontrollen fungerar bra idag och har skärpts alltsedan skolskjutningarna. Sedan är det också som så att ett stort ansvar vilar på övervakningen och behandlingen av människor som dels inte mår bra och dels inte klarar av att ta hand om sina problem själva. Det är där resurserna ska sättas in, inte på att frånta människor deras licensierade vapen och tvinga på dem en typ av övervakning som i längden är ohållbar.

Om man kallas eller klassas som vapenanhängare om man vill att jägare, reservister och sportskyttar även i fortsättningen ska få ha sina vapen hemma i vapenskåp så kan jag ta det. Jag står för att vi idag har kunniga, duktiga och skötsamma människor som vi kan och ska lita på i frågor som den här. Jag litar på mina vänner i en fråga som den här. Gör du?