För ett tag sedan konstaterade svenskfinlands bloggdrottning (hon är helt outstanding) Linn att det är den här bloggen man ska läsa om man vill veta hur en SFP:ares vardag ser ut. Lite så är det kanske, även om jag nog inte är den ende som bloggar inom partiet. För att inte trötta ut er som läser och som inte bryr sig i politik kommer här ett inlägg fritt från det ämnet, nästan i alla fall.
Jag gjorde mitt första futsalpass på jag vet inte när (på riktigt, jag vet inte, så länge sedan är det) ikväll. Vi var 15-16 studerande unga män som lirade boll i över en och en halv timme. Jag var trött och genomsvettig efter en halv. Men, jisses så roligt det var! Har man någonsin funderat på varför man gillar det där med att kicka boll så mycket så kom nog förklaringen ikväll.
Jag har, av olika anledningar, uteblivit från futsalspelandet. Ikväll tog jag mig i kragen och masade mig till Academill. Jag kommer garanterat att göra det fler gånger. Bara det där att få spela med likasinnade och har roligt ihop är värt väldigt mycket.
Ikväll deltog två utbytesstuderande, som snabbt kom in i gänget. De hade nog sparkat boll förr, om vi säger som så. Jag kan gott konstatera att jag stod i lä jämfört med de flesta, men bara det där att få röra på sig och ha grymt roligt gör att man glömmer det.
Jag har, som jag sagt förr, aldrig förstått mig på gymhypen. Jag ser inte vitsen och nyttan. Istället för att slänga stora pengar på gymsbesök kan man lika bra gå med i KAV-motion, och slippa det där förbaskade allvaret.
Nu tar jag natt, en insändare har jag författat också, den kommer då den kommer.
På återhörande!
Marcus Beijar 
Gym passar inte alla, det gör inte heller grenar som futsal eller innebandy. Spelar det någon roll hur man gör det, huvudsaken är väl ändå att man rör på sig och håller sig frisk? Vad menar du med det där förbaskade allvaret?
Exakt så är det, det passar inget enskilt är det optimala för alla. Det spelar absolut ingen roll hur man gör det, men det jag är kritisk mot är den så kallade gymhypen där passen blir en plåga och där folk pinar sig iväg på gym fast de kanske inte alls skulle behöva det. Med det förbaskade allvaret menar jag att man kan ha roligt också, det hade vi igår. All träning behöver inte vara så råallvarligt. Det går att träna lekfullt mellan varven också!
Man kan ha roligt på gymmet också, alla pass är inte plågsamma. Och vem är det som inte behöver träna? Det mår väl alla bra av att göra? Man kan nog ha så olika åsikter!
Det kan man absolut! Jag är inte helt säker på att alla mår bra av att träna så hårt som de gör, människor är så olika. Man kan och ska ha olika åsikter, det vore väldigt tråkigt annars! 🙂