Ikväll bevittnade jag, sambon och uppemot 2000 andra det som kanske var Tomas Ledins sista konsert i Vasa. Man måste väl säga kanske, då han tydligen aldrig slutar turnera, men samtidigt besöker han inte Vasa alla gånger, så det kan gott ha varit sista showen.
De skriverier i svenska kvällstidningar som sagt att Ledin är slut som både låtskrivare och liveartist kunde väl inte ha haft mer fel. I alla fall levererade Ledin en fulländad konsert på över två timmar i ishallen i Vasa. Det fanns knappt något att klaga på. Det fanns dalar, men de var inte djupare än att Ledin svingade sig ur dom med därpå följande låt.
Ledin levererade gamla hits som I Natt År Jag Din, Just Nu, Sensuella Isabella och Du Kan Lita På Mig tillsammans med ett samspelt band. Han levererade akustiskt och han levererade rivig rock. Låtar som 500 Dagar Om Å
ret, Din Vän I Alla Fall, Atlantkustens Kyliga Smekning och Håll Ut föll kanske inte alla i smaken. De är för nya för att kunna nå en hel publik.
Själv tyckte jag att låtarna fyllde funktion, de gjorde mixen av gammalt och nytt komplett, samtidigt som Ledin stundtals drog ner på tempot för att sedan höja det till max. Golvstampet och munspelet i avslutningslåten var magnifikt och kvällens kröntes med en autograf på biljetten och en t-skjorta. Det gäller att passa på.
Summa summarum var konserten väldans lyckad. Hade i och för sig ganska stora förväntningar, och nog infriades de minsann. Sommaren År Kort uteblev, antagligen på grund av årstiden. Sedan hade Ledin gärna fått avsluta med Snart Tystnar Musiken. Den hör liksom till. Oavsett årstid.