En föreningsslav

Idag fick jag så ett nytt förtroendeuppdrag. Jag blev medlem i KAV-motions styrelse för år 2010, med bidragsansökningar som ansvarsområde. Varför då detta? Föreningsliv och styrelsearbete är nästan som en drog. Har man en gång börjat, så är det väldigt svårt att sluta. Alltsedan jag blev sekreterare i Karperö UF 2003 har jag varit aktiv i någon förening.

I och med att mitt huvudtutorskap gått ut och att maffian bytt styrelse hade jag inget uppdrag inom studielivet förutom posten i Institutionsrådet. Nå, de som känner mig poängterar säkert att jag har en del att göra på det politiska planet.

Trots det så måste jag säga att det varit betydligt mindre än jag väntat mig. Jag har, alltsedan jag blev invald i kommunfullmäktige haft en ganska ballanserad roll i mina uppdrag. Det har inte blivit för mycket, trots att det sett mycket ut på pappret. Nu har jag ett nytt uppdrag, där jag får chansen att jobba för de studerandes bästa och där det finns nya utmaningar bakom hörnet.

Sedan får folk tycka vad de vill, jag har trots allt blivit en mycket bättre nej-sägare under det senaste året, jämfört med hur det var förr.

Ikväll skidar damerna och herrarna sina inledande etapper i OS. Jag vågar inte hoppas på någon finsk medalj. Däremot finns det väl en viss risk att Sverige kniper åtminstone en.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s