Det här med efternamn

Min farmor är en av få personer som jag kan tala med om saker ”från förr”. Hon, och ett antal andra släktingar, har länge fått leva med namnet Beijar. Farmor gifte sig med min farfar 1957, och hann vara gift med honom i nästan exakt 45 år. Namnet i sig är väl inget speciellt, kan jag tycka, som inte vet av något annat.

Det finns 227 personer i detta land som heter Beijar. Många av dessa finns här i Österbotten. Jag har fått höra att det både kan vara en belastning och en fördel att heta det jag heter, mest beroende på att det fanns starka åsikter för och emot min farfar som politiker.

Jag har inte hunnit uppleva det negativa än, och tror inte att jag lär göra det heller. Vad min farfar gjorde är saker som jag kan tycka var helt rätt och vad man än gör här i livet så kommer folk att ha åsikter. Det som räknas till fördelarna enligt mig är att man sticker ut, vilket ju kan göra sitt när man ska försöka växa som poltiker.

Det man dock mest får höra med det här namnet är om jag är släkt med ”den, den och den Beijar?”. Oftast får jag säga att jag inte är det, men det händer då och då att folk känner igen mig och ska tala om minnen de har av farfar, eller när de vill hälsa åt pappa.

Namnet bär jag med stolthet, och det hoppas jag att min blivande fru också kommer att göra. Hon tycker, till skillnad från många andra, att jag har ett väldigt vanligt namn. Desto bättre för henne att smälta då med andra ord 😉

1 tanke på “Det här med efternamn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s