Jag borde ha lärt mig av fjolåret, men gjorde det inte. Ifjol, vid den här tiden, startade jag bilen på Prismas parkering, tog snöborsten i handen, steg ur och smällde igen dörren. Följden blev att bilen låste in nycklarna och lämnade mig på utsidan. Idag hände exakt samma sak. Skillnaden från ifjol var den att varken far eller Jonathan kunde bistå med reservnyckeln. Farmor fick rycka ut. Bilen stod på tomgång på gården, jag satt i ett tämligen varmt trapphus och väntade. Tekniken är fantastisk. Och bilen fantastiskt varm efter att ha stått och värmt i 45 minuter.